Som rubriken alltså. Vi lever.
Vi lever i allra högsta grad irl, på Twitter, på instagram och på Facebook. Kanske mest på Twitter just nu.
Sociala medier funkar så för mig. Jag har min favorit för tillfället som jag utnyttjar till max.
Det går i ett hela tiden. Vi jobbar, hämtar på dagis, lagar middag, nattar ungar, hänger med varandra och sover allt för lite. Livet typ.
Lilla E tränar på bokstäver och ord, Lillasyster J tränar på att bli tre år genom att vara FULLKOMLIGT omöjlig hela tiden. Sen har hon bestämt sig för att hon aldrig mer tänker ha blöjor. Hon tajmade det väl. Vi hade precis köpt ett jumbopack med blöjor som nu ligger oanvända under vår säng.
Vi har också insett att vi aldrig mer kommer att använda vagnen. Den har stått oanvänd i tvättstugan sedan i somras. Nu ligger den ute på blocket.
Allt rullar på.
Imorgon är det fettisdagen och vi funderar på att ha en semelätartävling här hemma för att en gång för alla göra slut på vår kollektiva semel-craving. Frågan är hur många semlor vi kan äta? Jag tror att jag kan klämma tre stycken med lite god vilja.
Den som lever får se.
Blodpudding 