Jag har gått omkring hela förmiddagen och ömsom känt mig arg, ömsom ledsen. Vid 10 såg jag att jag hade ett missat samtal från dagis. De ville återkoppla angående incidenten igår. En incidentrapport hade skrivits och det skulle tas upp i ledningsgruppen imorgon. Tydligen hade två pedagoger varit i rummet när de hade skett, ”men det är ju så lätt att gömma sig om man vill”.
Jag tror inte att Lilla E försökte gömma sig när det skedde. Jag förstår inte heller hur de två pedagogerna inte hörde henne när hon skrek stopp, eller när hon lyckades få bort den femåriga killen som försökte tvinga henne. Tvinga henne av med strumpyxorna för att han prompt skulle titta på hennes snippa. Det var efter att hon hade sagt nej.
När hon lyckades slita bort honom så kom smällen. Ett knytnävsslag mitt i ansiktet.
Men det varken hörde eller såg de två pedagogerna i rummet. Trots att de andra barnen såg. De kunde nämligen bekräfta Lilla E:s berättelse.
Lilla E vågade inte berätta det här förrän efter middagen. Då släppte allt och hon grät. Innan maten hade hon varit otroligt känslig och ledsen. Hon ville inte äta. Efter att hon hade berättat så blev hon glad igen ”men hon ville inte berätta det en massa fler gånger på dagis”. Det var för jobbigt.
Nu är det kanske uppenbart varför jag är bedrövad och arg, men det finns ett par saker som jag tänker extra mycket på:
1. Hur ska Lilla E känna sig trygg på dagis om något sådant kan hända, trots att TVÅ av de som ska vara hennes trygghet där inte ser eller hör hennes skrik när de är i samma rum?
2. Varför ska min dotter, vid fyra års ålder, lära sig att killar slåss, tar inte ett nej och tar sig friheten att använda hennes kropp?
3. Hur ska JAG känna mig trygg med förskolan framöver?
4. Varför känner en femåring att han har rätt att tvinga någon av med kläderna, och vart har han lärt sig att man kan slå med knytnäven i ansiktet?
Blodpudding 
Ni måste ha möte på dagis omedelbart och lilla E behöver stöd i detta trauma ! Kram !
Men fan så ledsen jag blir! Stackars stackars Lilla E ❤ Jag hade blivit topp tunnor rasande om det hände J! Han blev biten i ryggen en gång och "ingen hade sett något", men detta är dubbeltdubbelt värre! Det är ju en icke fullbordad våldtäkt och misshandel!
Det är inte bara ni och Lilla E som behöver prata med någon, pojken och hans familj behöver också hjälp. Kanske kan någon kvarterspolis komma till dagis och tala om vad man får och inte får göra med varandra. Jag tycker detta är mycket allvarligt och det borde anmälas till tillsynsmyndighet om ni inte redan gjort det.
Kram!
Men åh, vad sjutton är det som händer? Det gör riktigt ont i mig att läsa vad som hänt, men jag undrar ju lite hur det inte kommer fram på förskolan direkt om det nu fanns barn som sett vad som hänt?!
Och hela situationen är ju absurd. Det ska inte få hända, inte med personal i närheten. Inte överhuvudtaget såklart.
Åh Gud, jag är illamående… Tyvärr har jag inget konstruktivt att komma med, känner bara fasa
Jag är alldeles stum. Och ledsen.
Visst, när jag var 4-5 år lekte vi knullkoja och klädde av oss nakna, visade snoppar & snippor för varandra. Men det var frivilligt. Bara spännande och lite roligt, aldrig tvingande eller våldsamt.
Stor kram.
Samma här, jag var jättenyfiken när jag var liten.. Men det var (nästan, en gång inte…) frivilligt och väldigt roligt och spännande!
Ja vi gjorde samma sak. Jag var dock 5-6 år minns jag. Otroligt spännande och lite småläskigt.
Aaaaaah! Men för i helvete! Lilla, lilla gumman 😦
Dagis ska faen ta tag i det där på allvar och den där killen måste tas om hand på nåt sätt. Var tusan har ha fått det där ifrån!?
Vilket j-a övergrepp. 😦
Åh fy, stackars lilla E. Fattar inte heller att någon pedagog inte la märke till det och hörde hennes stopp. Det är ju allvarligt när det går så där långt. Nog för att barn är nyfikna men de ska ju ta ett tydligt stopp. Hoppas att ni får ett ”bra” samtal med dagis och att E får ventilera det hela.
hej, jättetråkigt att höra om eran dotter. Jag tycker som kommentarskrivaren ylva, att det är viktigt att dra på stort. För att få även pojken och dom andra barnen att förstå att det absolut inte är ok. inte helt fel med polis på plats, som kan prata om vikten av att hjälpa andra i nöd och hämta vuxna som kan hjälpa till osv. det ger ju även signaler till lilla E att hennes rädsla osv tas på allvar och det kan hjälpa henne att gå igenom detta.
Släpp inte detta innan ni känner att ni fått upprättelse, viktigt också att förskolan lär sig att ta ansvar för det som sker hos dom. Låt Lilla E prata om det när hon själv vill, ingen idé att tjata om det om hon tycker att det redan pratats mycket. Men lite kan man ju lirka…Styrka till er allihopa!!
Stackars Lilla E. Och jag lider med dig som förälder oxå. Om min Lilla T skulle råka ut för något liknande skulle jag bli lika ledsen som du. Tyvärr ser dagispersonal väldigt lite av vad som sker när vi lämnat våra barn. I flera år har jag varit irriterad på nonchalans och total ignorans på dagis, fritids och skola. Personalen säger att det är ”lätt att gömma sig”. Då måste de ändra på det. Det får inte bli lätt att gömma sig!
När jag var fem blev jag utsatt för sexuella övergrepp på dagisområdet och ingen såg eller hörde. Var fanns personalen då och var finns den nu, 25 år senare?