Sconesbrev


Maken ringde just och berättade att jag hade fått ett konstigt paket.

Givetvis bad jag honom att öppna det (det kan ju vara mjältbrandssporer eller nåt…) och när jag fick veta vad det var så kunde jag inte sluta fnissa på en kvart.

Jag hade fått en scones med smält ost på och lite té på posten.

Konstigt?

Javisst men också helt underbart roligt.

En långväga vän som jag har på facebook skrev för ett par dagar sedan att hon bakade scones och jag kommenterade att det lät så himla gott och jag också ville ha. Och jag fick.

Hur kul är det inte att skicka en scones och té på posten!? Nu måste jag ju kontra med något ännu bättre.

Jag ler fortfarande.

Kei, du är bäst. Ingen protest.

2 tankar om “Sconesbrev

  1. haha, vilken härlig vän du har ! 🙂 Läst ikapp lite på din blogg om syster och familj och jag förstår dig ska du veta. Men ibland måste du nog fråga dig när enough is enough och ta hand om dig själv och pyret i magen *kram*.

Lämna en kommentar