Lite sliten

Igår var det fest med jobbet. Tydligen börjar festerna här klockan 14. När bilden togs var klockan 18 och folk anlände till festlokalen efter fyra timmar av lekar och öl.

20120914-134109.jpg
När klockan var 23:30 tog jag en taxi hem. Efter 11,5 timmars fest.
Idag känns det så här:

20120914-134229.jpg
Och jag inmundigar många såna här:

20120914-134400.jpg

Andra tröttsamma saker

Finns det någon annan som har en 2-3 åring (Lillasyster J är 2,5 snart) som plötsligt har reducerat sitt ordförråd till:

JAG VILL INTE!

Det börjar nämligen bli ganska tröttsamt.

Tröttheten och jag

Nio av tio morgnar är jag aptrött. Det håller i sig ungefär till lunch. Efter lunch repar jag mig fram till klockan 18. Då dör jag igen.

När jag är jättetrött har jag väldigt lätt för att fnissa. Jag fnissar gärna åt riktigt larviga saker. Det här fnissandet har inte varit ett problem förrän jag började på ett nytt jobb. Plötsligt finns det ca 1000 saker att fnissa åt. Saker som är högst olämpliga att fnissa åt.

1. Varför gör bilderna som tas när någon häktas så att personen i fråga ser fullkomligt vansinnig ut. Jag har fnissat och fnissat och funderat och funderat. Kanske är det en kombo av poliser som inte kan skala ner bilder på ett vettigt sätt, en fotograf som inte bryr sig om hur snygg den hen fotar blir, att personen på bilden har en särdeles dålig dag. Oavsett vad så gör de här bilderna så att man vid ett första intryck börjar fundera på om det där med skallmätning etc kanske inte var så långsökt iaf. Sen fnissar man. Olämpligt.

2. Varför har folk så galna och opassande namn. Är jag trött så kan det vara vanvettigt roligt med en person som t.ex. heter ”Svensk” i efternamn och som inte på något sätt stämmer in i sterotypen av en svensk person. Jag vet, hen är adopterad. Det är i alla fall roligt när man är trött. Annat roligt är personer som har fullkomligt omöjliga efternamn. Som inkluderar 15 bokstäver och ett antal tungvrickningar. När dessa namn ska läsas upp på möten av personer som inte är jättebra på språk så blir det….fnissigt. Olämpligt.

Jag jobbar på det här. Varje dag. Men inom mig så fnissar jag hysteriskt.

Rättshaverist javisst

Jag lämnade ett klagomål till kommunen angående dagis öppettider. Jag skrev lite om det i bloggen.

Idag fick jag svar från kommunen. De har utrett frågan, krävt förskolan på ett svar och slutligen lämnat ett yttrande och gett dem en anmärkning.

Och jag känner mig som en rättshaverist. En väldigt tillfredställd rättshaverist. 😀

(dagis har dessutom utökat sina öppettider sedan en vecka tillbaka, utan ett ord om någon anmärkning från kommunen)

Min man

Min man ja. Varför skriver han aldrig i bloggen? Den där bloggen som faktiskt skulle vara vår gemensamma.

Jag såg att vi har skrivit här sedan början på 2008 och kollade vad vi skrev för exakt 4 år sedan dvs i september 2008. Högst upp på sidan hamnade det här inlägget.

Och herregud vad fint det var, och vad jag bölade här på kontoret. Min fina man. Skriv mer!

Vad vissa upprörs över

På vår gata har alla köpt tomter och byggt hus. Samtliga har byggt färdigt och flyttat in i sina hus under det senaste 1,5 året och samtliga hus är stora. Många är jättestora. Husen är mellan 200 och upp till 400 kvm. Det betyder att alla på vår gata har betalat minst 6 miljoner för sitt hus och tomt. MINST 6 miljoner. Ja, vi är en av dessa.

Av den redovisningen kan man ana att det inte bor några låginkomsttagare på vår gata.

Nu har en byggfirma köpt upp den sista tomten på gatan och ska….ve och fasa….håll i er…bygga ett RADHUS!!! Husägarna RASAR. Riktigt vad de rasar över vet jag inte då det inte sägs rakt ut. De är trots allt så intelligenta så att de inser att det inte är PK att säga att man inte vill ha hyresgäster aka fattiglappar på gatan.

Tidigare i veckan åkte jag buss hem med en granne. Han är från Australien och hade uppenbarligen inte koll på det där med svenskhet och PK. Han var oerhört upprörd över hur ett radhus skulle förstöra karaktären på gatan. Jag frågade vad han menade med karaktären och han sa utan omsvep att det vår gata ju faktiskt består av stora dyra hus och att ett radhus förstör intrycket. Dessutom var det där radhuset tydligen högt och förstörde deras ”line”, dvs utsikt. Utsikten innan radhuset har iofs varit ett par fula tallar, en gammal rucklig sommarstuga och en och annan gran, men det struntade jag i att säga.

Ja herregud.

Och så undrar min make varför jag är så ointresserad av att socialsera med grannarna. Nu har du svaret. FÖR ATT DE ÄR ÖVERKLASSÄCKLON!

Det spelar ingen roll hur mycket pengar vi kommer ha, jag kommer aldrig aldrig se på min omgivning på det sättet.