Long time no see


Det var den semestern. En bra semeser som slutade med att barnen var vanvettigt less på oss vuxna, och vi vuxna var ganska rejält less på griniga barn.

För första gången på ett par år kändes det riktigt roligt att komma tillbaka till jobbet efter semestern. Hurra för nya jobb! Nu har jag dessutom fått in snitsen på det där med hemlighetsmakeriet. Det var inte alls svårt att inte berätta om vad jag gör på jobbet. Det kommer ganska naturligt när man har hand om väldigt känsliga uppgifter. Man behöver inte fundera på vad som kan pratas om och inte. Det är fullkomligt uppenbart för en normalt funtad person. Dessuom är det i princip omöjligt för mig att berätta något alls egentligen. Allt jag gör är så där uppenbart omöjligt att berätta om.

Idag börjar Lillasyster J på Lilla E:s dagis efter en lång väntan. Enligt rapporter från inskolande make sprang hon rakt in och ignorerar honom nu fullständigt. Hon är där hon vill vara.

Det är rätt bekvämt med en extremt orädd och tuff minsting. Man blir lätt lite överbeskyddande, men när ungen är våghalsarnas våghals och slåss hårdare än sin snart femåriga syster så dämpas den där beskyddarinstinkten. Känslan av att ”hon är så liiiiiiiten” blir inte lika påtaglig när hon tar så stor plats.

Vi pratade om det där med att ta plats. Lilla E gillar att höras. Lillasyster J gillar det ännu mer. Det kan bli smått påfrestande, men vi gör vårt bästa för att de ska ha kvar viljan att höras och synas samtidigt som de lär sig respekt inför andra personers rätt att höras. Att lära ungar att vänta på sin tur är inte det lättaste. Det är en fin balansgång mellan att tysta för mycket och att vara för slapp och få en jobbig gaphals.

Ja, och så har vi en pågående beef med förskolan om deras öppettider. Jag höll på att få dåndimpen när jag räknade ut att de har stängt 28 dagar per år och har öppet 9,5 timme per dag. Det betyder att en ensamstående person med normala fem veckors semester och en heltid har det jävligt svårt att placera sina barn på vårt dagis. Det förutsätter att personen har hjälp att tillgå. Dagis erbjuder dessutom inte likvärdig plats på annat ställe vid stängning.

Så extremt icke-okej!

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s