Alla dessa bloggar


Av alla herrans blogar jag läser så finns det en hel del bloggar som jag inte nödvändigtvis känner igen mig i, har så mycket utbyte av eller ens gillar att läsa så värst mycket. Men de berör mig på något sätt eller fångar mitt intresse trots allt. Ofta handar det om ganska självutlämnande bloggar, eller där personen som bloggar är lite för ung för att se vart hon är på väg (för jo, det är alltid en hon).

Kissie till exempel. Hon kör huvudet rakt in i katastrofer konstant. Medan hon rusar in i helsiket så skriver hon frenetiskt om hur det verkligen inte är så att hon håller på att hamna i skiten. Efteråt har hon plötsligt blivit mer vuxen och förstår inte alls hur hon kunde resonera som hon gjorde då.

Blondinbella skriver otroligt amerikanskt, eller borgerligt, om hur man lyckas och hur vanvettigt lyckad hon är i sina företag, utbildning och med sina vänner. När jag som 35-åring läser så tänker jag; driftig brud men snart kommer hon att gå in i väggen. Jag läser lite till och ser om det sker snart. Och sen går hon i in i väggen. Och man tänker: jaha.

Katrin Zytomierska är otroligt säker på att det hon känner och tycker just då är helt rätt för henne (och alla andra om de visste bättre) och hon kommer alltid att känna likadant. Hon ville absolut inte ha barn. VERKLIGEN inte. Och hon förstod inte varför föräldrar var så hönsiga med sina ungar. Och man tänkte: du får väl se. Sen fick hon barn och blev hönsigast av de hönsiga och är besatt i sin unge. Och man tänker: välkommen till klubben.

Innan hon blev gravid var alla tjocka äckliga (det är dom fortfarande iofs) och hon skulle verkligen inte bli tjock och gravid. Sen gick hon upp 30 kilo under graviditeten och förkroppsligade den gravida valrossen. Och man tänkte: HAHAHAHAHA!

Sen finns det bloggar som jag läser där man kan se hur personen kastar sig handlöst in i sjukdom, i form av ätstörningar. En sån blogg läser jag. Hon har lidit av ätstörningar i många år och fick för sig att träning och medveten kost bara är hälsosamt och att det är något helt annat än ätstörning. Det enda jag kunde tänka var: don’t go there, du kommer tippa över. Idag klarar hon inte av en enda dag utan oerhört hård träning och hon äter en extremt strikt diet utan några som helst avsteg. Hennes hjärnspöken (som hon kallar dem) verkar vara mycket mer närvarande idag än vad de var innan alla ”challenges” som hon tar sig an. Hon har fortfarande noll koll på att hon har bytt ut en typ av beroende mot ett snarlikt. Och att det inte är hon själv som styr längre finns det ingen insikt i.

Jag kommenterar oerhört sällan, för att inte säga aldrig. Varför jag fortsätter att läsa vettefan. Kanske får de mig att känna mig lite bättre och lite smartare. Eller så är det bara ett stort mått av nyfikenhet på det som är olikt mig.

2 thoughts on “Alla dessa bloggar

    • Jag vet inte egentligen om jag känner mig bättre. jag undrar varför jag egentligen läser bloggar som jag inte tycker så mycket om. Av vana kanske.

      Vad gäller tjejen med ätstörningar så blir jag mest ledsen och hoppas att hon snart ska tagga ner lite och komma till insikt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s