Alltså det här med vikten…


…och formen.

Det går bra men det är inte så himla kul än. Jag äter som bestämt och jag tränar som det är tänkt. Jag går mina steg och tittar längtansfullt på dotterns vaniljglass med hallon och hemgjord chokladsås.

Minus tre kilo än så länge. Mitt delmål är att ha gått ner dryga tio kilo då det är dags för Thailand den 15 mars. Det låter nog jättelarvigt men det är precis samma känsla som förra gången jag gick ner i vikt. Dels ville jag orka mer. Mycket mer. Men det handlade också om utseende så klart. Givetvis är jag så ytlig. Förra gången hade jag fått barn och vi skulle gifta oss. Jag tänkte inte så väldigt mycket på vikten förrän jag började fundera på vad jag skulle ha på mig. Plötsligt insåg jag att det skulle inebära brudklännigar i stl 44, kanske 46. Att det skulle innebära en mängd foton på mig. Jag som mådde illa varje gång jag såg mig själv på bild.

Då kände jag att det var nog. Inte fan skulle jag gifta mig och må dåligt!? Aldrig i helvete att jag skulle stå och tänka på om jag såg tjock ut på min bröllopsdag.

Så jag gjorde något åt det. Jag åt oerhört vettigt och jag rörde på mig ordentligt. Träna på gym tre gånger i veckan och gå minst 10 000 steg om dagen. Och det gick över all förväntan. Efter ett halvår var jag nästan 25 kilo lättare.

På min bröllopsdag kände jag mig vackare än någonsin. Jag var stark och stolt och jag älskar bilderna som togs den dagen. Jag tänkte visserligen på magen och om den syntes, men det handlade mest om att en ytterst liten version av Lillasyster J låg i den 🙂

Nu känner jag lite samma sak igen. Jag vill verkligen inte åka på vår drömsemester och gå omkring i bikini och må skit. Nu har jag fött mina barn, Lillasyster J ammar inte längre och hon är inte beroende av mig om dagarna. Nu är det min tid att ta hand om mig själv.

När jag har gått ner 7 kilo ska jag på helkroppsmassage. När jag gått ner 15 tänker jag ta en heldag på SPA.

För att sätta allt i perspektiv och så att ingen tror att jag är en anorektisk fanatiker så kan jag meddela att jag har ett BMI på 32 och då börjar det närma sig fetma. Alltså inte övervikt, utan steget efter det. Jag började på 90 kilo. Inom ett år tänker jag ha ett BMI som säger ”normalvikt”.

Annonser

5 thoughts on “Alltså det här med vikten…

    • Jag förstår att det känns surt. Du rör på dig massor av vad jag kan läsa mig till. Det är nog inte problemet. Se över kosten är mitt tips. Grejen är ju att man måste få i sig mindre än vad man gör sig av med om man ska gå NER i vikt. Sen så tror jag fortfarande stenhårt på att ta bort synliga kolhydrater.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s