Jobbet


Om 1,5 månad går jag tillbaka till jobbet. Om en månad åker jag iväg på en liten jobb/studie/nöjesresa till Amsterdam med min enhet.

Jag saknar mitt jobb.

Det finns en massa dåliga saker på min arbetsplats men det jag gör, det är det roligaste jag vet. Jag har ett sånt där jobb som alla vill diskutera när de får reda på vad jag pysslar med. Det är ett jobb som de flesta menar att de gärna hade velat göra, men som få förstår vad det är.

CSI får jag ofta höra. Som CSI.

Mitt jobb är långt ifrån CSI. Om de bara visste hur olikt det är. Nej jag är inte polis. Jag sysslar med brott och straff men på ett helt annat sätt. Jag skriver mycket. Och forskar, men inte på universitet. Det jag skriver ändrar hur polisen jobbar, hur lagar skrivs och hur fängelser och straff utformas. Regeringen beställer ofta. Media är alltid intresserade, och det jag släpper hamnar nästan uteslutande i riksmedia.

Hur kan man inte älska ett jobb som alla är intresserade av? Som alltid uppmärksammas?

Det ska bli jätteroligt att få börja jobba igen. Sen kommer jag antagligen att ändra mig efter två veckor skumpandes i tunnelbanan under kalla fuktiga decembemorgnar. Då ska jag läsa det här inlägget.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s