Att han aldrig ger upp?


Igår när jag gick från jobbet är jag nästan helt säker på att jag såg mitt ex smita in på ett café mitt emot.

Jag såg honom bara bakifrån så jag kan ha fel men efter så många år tillsammans så ser man på en persons hela kropp att det är just den personen.

Mitt ex vistades en massa på just det caféet när han jagade mig och när jag såg ryggtavlan så ringde en hel del varningsklockor. Han har stängt den här veckan kunde jag snabbt räkna ut. Det innebär att han har en massa tid att spendera och känner jag honom rätt så lallar han mest runt och vet inte riktigt vad han ska göra när han inte jobbar. Han vill inte ringa mig igen utan tycker att jag borde göra det, men han vill träffa mig. Vi är ju ”kompisar” och jag ser på honom att han lyser upp och ser så oerhört glad ut de få gånger gång vi setts. Jag har fått symbolisera det som en gång var så bra. Det liv som var så lättsamt och roligt. När han var lycklig.  

Skillnaden mellan mig och honom är att han aldrig någonsin finns i mina tankar. Mina tankar är fyllda av 1 000 andra saker och han kommer helt klart låååååångt ner på listan. Han står inte för en tid när jag var lycklig. Han står just nu för något jag inte vill tillbaka till alls. Det störande är att jag är helt säker på att jag minst ligger på hans topp 20 i tankeprio. Jag vill inte vara där och jag vill absolut inte att han spanar efter mig utanför mitt jobb.

Get a life!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s