Jag verkar vara ganska ensam om att inte känna mig det minsta skakad över Michael Jacksons död. Visst minns jag thriller och bad och en massa andra låtar men det var aldrig min grej. Det var inte vad jag gick igång på när jag var på dansgolvet. Som person verkade han dessutom vara ytterst knepig.
Nog om det.
Lilla E är en helt fantastisk solstråle för tillfället. Hon skrattar, spexar och PRATAR. Herregud vad det barnet börjar snacka. Orden bubblar ur munnen och vad som för två månader sedan var omkring 10 ord i ordförrådet är nu omöjliga att räkna. Favoritorden är nog mamma (but of coooooourse! 
Både jag och Han77 kallas just nu för mamma till hans förtret. Å andra sidan blev jag kallad pappa under en rätt lång period så det får han nog ta), bilar, bada, vatten, ramla, macka, äpple, bollibompa, hejdå och vovve tror jag. Dom orden sammanfattar faktiskt också hennes dagar ganska bra så det är användbara ord.
gunga.. sitta… titta.. pippi.. ajaj.. boll.. hejdå.. sova.. säng.. är några till sådär rent spontant som jag kommer på. Och hennes eget namn icke att förglömma!
Ljuvligt!
Inte jag heller sörjer Michael J. Trots att jag verkligen gillar musiken, men… Det var länge sedan han var riktigt stor.
Lisa