The war is ON

I morse (i natt?) fick Lilla E för sig att det var morgon och lekdags kl 4:45…

När hon vaknar tidigt annars (då snackar vi om kl 6) så tar jag upp henne och bär över henne till vår säng så att jag i alla fall kan få blunda ett tag till. Det är väldigt svårt att sova med någon som drar en i näsan och river i håret samtidigt som den sparkar bort täcket var 3 sekund.

Vid 4:45 imorse (i natt?) kom jag dock till insikt om att det är nu kampen får börja. Nu minsann ska jag vinna sovkampen och Lilla E ska icke lära sig att det är okej att vakna mitt i natten för att bli upplockad och få ligga och lajja i mammas och pappas säng hur som helst. På natten sover man. Basta.

Det tog 40 minuter men till sist var hon så uttråkad så att hon gav upp och somnade. Det riktigt syntes på henne när hon gav upp och la sig i sovposition och försökte somna.

Sen kunde jag inte somna själv förstås men det gjorde inget.

Jag vann kampen!

…i natt i alla fall…