Skitnödiga traditioner och dess skitnödiga utövare

Gud, jag är helt utpumpad på kvällarna numera. Lilla fröken E har blivit sjövild och slänger sig handlöst åt alla möjliga håll för att få tag på det hon vill ha. Hon skriker och snackar otroligt högt och verkar tro att hon äger världen i allmänhet. Det är inte helt lätt att hålla tillbaka henne lite lagom.

I vilket fall så kom sambon och jag in på det här med dop och dylika ting igår kväll när vi egentligen borde sova. Vi är rörande överrens om att Lilla E inte ska döpas men jag funderade på alla andra som döper sina barn och drog igng en lång harang om saker som jag tycker är skitlöjliga.

• Dop är skitlöjligt och gör mig nästan arg. Är man inte djupt troende ser jag absolut ingen anledning att pracka på sitt spädbarn en religion. Att det är en fin tradition är skitsnack. Fundera på vad det står för och om NI står för budskapet. Om inte så är det puckat och gör mig förbannad.
• Giftemål i kyrkan. Samma som ovan fast med förbehållet att det inte drabbar en oskyldig part. Skitlarvigt om man inte är troende. Det värsta är dom som ber prästen att inte nämna gud så mycket. Snälla rara söta, ni har valt att ingå äktenskap i en kyrka med en präst som förättare. Då kommer liksom gud med på köpet.
• Förlovningar. ÅÅÅÅÅÅH. Hallå fjortisgrej! OM man förlovar sig så ska man fan ha tänkt sig att gifta sig inom något år. Annars är det bara någon skitnödig grej man gör när det tydligen inte räcker med att ”bara” vara ihop, men man vågar inte gifta sig. Om det är ”för att visa hur mycket man älskar varandra” så är det ännu mer tragiskt. Visste ni inte det utan en ring?
• Konfirmationer. Ungarna gör det enbart för presenterna. Testa att säga att dom gärna får konfirmera sig men att det inte kommer bli några presenter och se sen hur många 14-15åringar som frivilligt går och lär sig om bibeln. NOLL.

Som man säkert kan förstå av texten ovan så har jag aldrig varit medlem av svenska kyrkan (eller någon annan kyrka). Jag HAR respekt för de som är troende (även om jag har lite svårt att förstå), däremot har jag noll respekt för skitnödiga traditioner där man inte funderar på vad de står för.

*snyft*

Men åååååååååååååååååååååååååååh!

JAG VILL HA ETT NYTT JOBB!

Seriöst, jag går fan inte tillbaka till mitt gamla jobb. Jag vägrar. Jag strejkar.

Svennebanan

Satan vilken svennehelg vi har haft.

Lilla E har förresten lärt sig skitmånga nýa saker. Hon kan numera gå åt alla möjliga håll i gåstolen (tidigare kunde hon bara gå åt sidan, vilket tenderade att bli relativt enformigt), hon kan gå om man håller henne i händerna, hon sträcker sig efter mig när hon vill bli upplyft, hon har förstått att det finns saker UNDER och BAKOM saker och hon har fått för sig att hon inte är en människa utan en liten hundvalp. Tungan hänger konstant utanför och hon flämtar.

Vi är inte så oroliga för nosen känns sval och fuktig men vi kör torrfoder ett tag framöver…

Vuxengräl

Bråk är aldrig kul. Särskilt inte när du har dem med den du älskar.

Vi spenderade kvällen med att gräla. Inte värst roligt men det handlade om saker som egentligen är skitsaker men som kan bli stora när dom ligger och gnager. Vem diskar mest? Vem tvättar mest? och så vidare. När man är föräldraledig blir det lätt att man tar allt som inkluderar hemmet. Det är okej ett tag men sen börjar man bli trött på att plocka och greja dagarna i ända och när sambo och stora barn kommer hem och röjer runt så känns det nästan som att dom förstör i MITT hem.

Det är när man börjar tänka så som det är dags att säga till och ändra. När man känner så börjar det bli osunt tycker jag.

I vilket fall så grälar vi rätt sällan och en anledning till det är att vi grälar på så olika sätt. Vi har helt olika erfarenheter av gräl. För mig är det något som kommer då och då, är rätt odramatiskt och går över rätt fort. Sen är luften rensad. Sambon har helt andra referenser där gräl är otroligt sega, dramatiska och leder till en enorm massa skit.

Just därför blir det jättesvårt att gräla. Sambon förklarade att han är så rädd för att våra gräl ska bli till såna där hemska som han är van vid, så han låser sig totalt och får inte fram ett ord istället (vilket är extremt ovanligt för att vara han). Själv blir jag jätteirriterad över att han blir så tyst och fortsätter att driva på.

U see the picture?

I vilket fall har vi klarat upp det hela nu och en sak kan jag säga som är positivt med en del sorts gräl. Dom gräl som jag är van vid. Man kommer varandra mycket närmare och efteråt känns luften klar och lätt att andas.

Jag kommer inte ha såna gräl som sambon varit med om. Jag har aldrig haft det och vill aldrig ha det. När jag grälar så handlar det just om det jag grälar om och sen går det över.

Jag älskade honom innan, jag älskar honom efter och jag kommer älska honom för alltid.

Föda massa barn

En liten Tilda har tittat ut. Passa på att säga grattis till min vän CH och hans sambo!

Då jag fått dagliga uppdateringar av hur graviditeten med Tilda har fortskridit så här på slutet så har jag oundvikligen tänkt på hur det var när jag gick och väntade på Lilla E i oktober förra året. Jag har faktiskt tänkt rätt mycket på hela graviditeten.

Plötsligt känns Lilla E så stor när hon kan gå om man håller henne i händerna och hon försöker tugga på bitar i maten med sin tandlösa mun. Hon kan sitta själv på golvet och leka med sin leksaker i över en timme utan att få tråkigt och hon river i aaaaallt som kommer i hennes närhet.

Då tänker jag på nästa barn.

Om ett år verkar det vara lagom att försöka igen för då kommer parveln komma när Lilla E är ca 2,5 år. Så har vi i alla fall resonerat.

Nu sitter jag här och känner att det blir en jävligt utdragen process om man först ska vänta i ett år och sen ska man vänta i på att det ska ta sig och sen ska man vänta på att bebisen kommer och sen ska man vänta på att bebisen inte är ett litet knytte…och sen väntar man på allt annat.

Jag vill inte ha en bebis till nu men att vänta så där och börja om känns lite som när man vill göra slut med någon man varit ihop med länge och tycker att det känns jävligt omständigt att börja om på nytt med någon annan. Då måste man ju göra om allt. 

Jobbigt att dra ut på det liksom.

Det var verkligen en konstig liknelse men någonstans så har jag lust att skaffa typ tre barn med ett års mellanrum. Så har man det avklarat sen. Typ.

Fast tredje gången så får fan sambon vara gravid. Jag tänker inte vara det i alla fall. Sen får han amma också för någon jävla rättvisa ska det vara!

Satan, nu gnäller lillmonstret. För miljonte gången idag.

Frökens enformiga dagar

Det är bara skitpuckat att börja skriva ett inlägg nu. Lilla E har varit vaken exakt 1 timme och 50 minuter då klockan nu är 9:20, och det betyder att hon kommer bli toktrött inom 10 minuter. Sen kommer hon sova mellan 1,5-2 timmar. Efter det kommer hon vakna glad som en lärka och vilja ha en burk pasta med broccoli och 1/3 burk fruktpuré med lite laktulos i (som får henne att inte vara hård i magen).

Efter det kommer vi byta blöja och sen kommer hon leka inne eller så gör vi något ute. Kl 14 kommer on att bli toktrött igen och sova i en knapp timme. Hon vaknar skitglad och mellan 15:30-16 kommer hon vilja ha exakt 250 ml välling. Efter vällingen kommer hon fortsätta leken till kl 18 då hon återigen däckar i ca 45 minuter.

När hon vaknar efter den tuppluren sitter hon med när päronen äter middag och sen vid 19:30-20 är det dags för 250 ml välling igen. Slutligen sitter hon med mamma och tittar på tv i en halvtimme innan hon vill somna för natten ca 20:30-21.

Å så sover hon till 7-7:30 och käkar välling. Sen är vi tillbaka där vi är just nu.

Så här har hennes dag sett ut sedan hon var drygt 2 månader. V A R E N D A dag gör hon på samma sätt. Visst finns det lite faser där hon gör lite uppror och kanske matvägrar eller hoppar över någon tupplur men annars är det same same.

Spänningen är oerhörd. Kommer hon vakna kl 11 eller kl 11:30…

Monster på brygga

Jag måste ju lägga in en bild på det 7 månader gamla monstret. Det är underligt hur hon kan se så snäll ut på kort! Man kan ju faktiskt se lite lite av mig också. Jag är en riktig daredevil jag. 

El Ål

Jag har asmånga saker att skriva om men jag har aldrig tid!

Lilla E har blivit 7 månader. Rättare sagt så blev hon 7 månader igår. Hon är ett litet monster just nu och kan närmast liknas vid en tjutande elektrisk ål med gripklor.

En tjutande elektrisk ål med gripklor som kräks och som kan dyka. Fast det kanske inte är så ovanligt att elektriska ålar kan dyka… Eller, jo det är ovanligt men att dom kan vara under vatten är inte ovanligt.

Nu måste jag verkligen gå och lägga mig. Klockan är fan missinassen. 21:30!!!

*suck*

Vågen visar fel. Lilla E väger minst ett kilo mer. Sabla klåparvåg. Nåt jadra snöre har hon visst lyckats pilla i sig också. Typiskt gripkloålar.

 

Under solens värmande sken

För att spinna vidare på min nyligen beskrivna akut tilltagande ålderdom, så ägnade jag lördagmorgonen åt att 1. Lyssna på 2. Fylla i och 3. Skicka in…

Melodikrysset.

För att kanske bibehålla någon slags värdighet ska jag väl säga att jag fyllde i det direkt på nätet och skickade in det där också.

Nåväl. För att förgylla helgen, så gjorde vi en klassisk familjeutflykt med bilen, och tog oss en promenad och picknick. Vi var lite i valet och kvalet kring vart vi skulle bege oss, men lyckades efter lite snabb research bestämma oss och bege oss iväg.

Det visade sig ganska snart att stället passade oss folkskygga alldeles utmärkt. Låg lite utanför stan och vi visste inte riktigt innan vi kom dit hur det skulle vara. Det visade sig vara väldigt sparsmakat med andra människor och fanns dessutom gott om ställen att promenera på utan en annan människa i närheten…

Vi avslutade det hela med fika på en brygga i solen. Vattnet glittrade och sjöbrisen var lagom sval så man kunde sitta med bar överkropp och fräsa ett tag i solen. Premiär för solandet med bar överkropp dessutom. Inte illa må jag säga!

Vart vi var? Det håller vi nog för oss själva eftersom vi tänkt åka tillbaka fler gånger. Och då vill vi också vara ifred…

Till skillnad från imorgon, då det ska bli ännu varmare, och jag ska kämpa med att ta bort gammal färg på båten. Thinner och färgskrapa i heltäckande skyddsoverall. I högsommarvärme. Mmm.. Det längtar man ju verkligen efter..

TGIF

Okej, jag vet, det är skitlöjligt och extrema mängder vuxenpoäng kan inkasseras…

Men. Det är sjukt skönt att det är fredag. Jag gillar det. Helgen väntar runt hörnet och det känns fiiiiiiiiint. Kvällen ägnas åt god mat, sovande barn, flera glas vin, Så ska det låta, Var fan e mitt band, Berg flyttar in och.. tja, kanske nyheterna om man inte somnar innan dess.

Knappast party, men det duger för mig just nu.

Förresten, om 52 dagar börjar min föräldraledighet. Inte för att jag räknar eller så…